Chardonnay, i ensam majestät eller som blanddruva?

Chardonnay är kanske den druvan som är allra mest känd i hela världen av de gröna druvorna. Den är älskad och uppskattad av både konsumenter och vinodlare och odlas i princip i alla vinländer och över hela växtzonen. Lär dig mer om druvan här på Vinlistan.

Chardonnay – druvan som återspeglar sin terroir

En fördel med druvan, som kanske ibland kan upplevas negativt, är att den är hyggligt neutral i sin aromatiska profil. Karaktärslös? Nej, det ska man inte säga. Men det innebär att det passar väldigt bra att ”tillsätta” struktur och smak i form av fatlagring. Den är också väldigt duktig på att släppa igenom det man kallar för ”terroir”, alltså känsla av ursprung. Detta innebär att vinmakartraditionen, platsen, jordmånen och klimatet där druvan har växt återspeglas i vinet. Man kan alltså känna i karaktären var vinet kommer ifrån, enkelt sett.

En av världens mest planterade

Chardonnay är en historisk druva med anor som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Namnet tros komma från byn Chardonnay i Mâconnais, och den har över tid blivit en av världens mest planterade och spridda vitvinsdruvor. Den är genetiskt släkt med både pinot noir och gouais blanc, vilket förklarar dess mångsidighet.

Chardonnay är förhållandevis enkel att odla men ger naturligtvis bäst resultat när den får mycket kärlek och omtanke i vingård och vineri – i de fallen kan den leverera viner i absolut världsklass, exempelvis på hemmaplan i Bourgogne. Här hittar vi ikoniska, världsberömda områden och några av världens mest eftersökta vita viner. Den trivs nämligen bäst i något svalare klimat där den får bibehålla sin friska, välbehövliga syra. I kallare regioner som Chablis i norra Bourgogne ger den således viner med laserhög syra, gröna äpplen, kritig snäckskalsmineralitet och nästan metallisk fräschör. I varmare regioner som Kalifornien, Australien eller Chile blir stilen tropisk med mogen ananas, mango och persika, och syran blir betydligt mjukare.

I sällskap av ek, eller inte

En annan variabel vad gäller stilen på chardonnayvinet är om det lagras på ekfat eller inte. Ekfatslagrad chardonnay får karaktär av den lätt rostade insidan på ekfatet, som ger tydliga toner av vanilj, brynt smör, rostad mandel, karamell eller rostat bröd. I den klassiska stilen i Bourgogne, exempelvis i välkända Meursault eller Puligny-Montrachet, är vinerna ofta ekfatslagrade men med enorm elegans och balans, där frukt, syra och fat samspelar. I Nya världen kan stilen vara mer generös och “smörig”, särskilt i Kalifornien där begreppet “buttery chardonnay” blivit ett begrepp i sig. Samtidigt finns det en mottrend med “unoaked Chardonnay” där man istället bevarar druvans friska fruktighet med hjälp av ståltankar.

Blanda eller inte blanda?

Chardonnay används i många mousserande viner, inte minst i champagne där den ger elegans, fräschör och livlig syra. Ibland blandas chardonnay med andra druvor för att skapa balans, komplexitet eller för att justera vinets struktur.

I vinregionen Champagne är det vanligt att blanda chardonnay med pinot noir och pinot meunier. I varmare områden, som vissa delar av Australien och Sydafrika, blandas den ibland med semillon eller viognier för att ge syra, mer aromatisk komplexitet eller ökad fyllighet.

I enklare viner kan blandningen även göras för att skapa ett mjukare, mer tillgängligt vin för en bredare publik. Resultatet varierar, men syftet är ofta att få en summa som är större än beståndsdelarna. Tänk det bästa av flera världar – chardonnay som bas, förstärkt av andra druvors karaktär.