Druvblend som ger mer – 1+1=3

När 1+1=3 och druvblenden skapar en symfoni av upplevelser i sin smakprofil. Då har vinmakaren hittat sitt vinnande koncept. Läs om detta hos oss på Vinlistan och få vintips.

Att blanda blå druvor är en konstform som har praktiserats i århundraden, inte minst i klassiska vinregioner som Bordeaux, Rhône och Rioja. Istället för att göra vin på en enda druvsort, så kallat monocepage, kombinerar vinmakare istället olika druvor från regionen för att uppnå en balanserad och komplex smakprofil. Vissa druvor, som cabernet sauvignon, bidrar med struktur och tanniner medan andra står för mjuk fruktighet, som exempelvis merlot. I andra regioner erbjuder de lokala druvorna kryddiga, aromatiska toner, som från syrah eller grenache. Syftet är att låta de olika druvornas styrkor komplettera varandra – ungefär som i ett välkoordinerat band där varje instrument fyller en lika viktig funktion.

Vinmakaren gör en så kallad blend

När vinmakare vill ha det bästa av flera världar blandar de druvor – som ett smakernas lagarbete där varje sort spelar sin roll. Bordeaux är ett klassiskt exempel där bland annat druvorna cabernet sauvignon, merlot, cabernet franc och petit verdot ofta blandas i olika proportioner och resulterar i ett välbalanserat, klassiskt rödvinsbygge. Cabernet sauvignon står ofta för ryggraden med sin struktur, sina tanniner och toner av svarta vinbär. Merlot mjukar upp med sin runda fruktighet och gör ofta vinet möjligt att konsumeras tidigare. Cabernet franc smyger in örtighet och elegans, som en diskret men stilfull krydda. Och så vidare. Kombinationen ger ett större resultat än de enskilda aktörerna.

Det är möjligen mer utbrett och mer känt med röda så kallade blends, men även på den vita sidan förekommer fenomenet. Ett lysande exempel är Rhônedalen i Frankrike där gröna druvor som grenache blanc, roussanne och clairette jobbar väldigt väl ihop. Roussanne ger fyllighet och nötiga toner, clairette bidrar med fräschör, och grenache blanc kastar in lite rund, mogen fruktighet. Ett fint giftemål där summan är större än konstanterna – givet att vinmakaren vet vad hen sysslar med.

Traditioner styr, och vädret såklart

Fenomenet med att blanda druvor är ofta både traditionellt betingat och beror på faktorer som geografi och klimat. I områden där klimatet kan vara nyckfullt eller där de olika druvorna inte blommar och mognar samtidigt, ger blandningen vinmakaren en möjlighet till någon form av ”försäkring”: om en druva misslyckas kan de andra rädda vinet och inkomsten. De andra druvsorterna är kanske inte mitt i blomning när frosten eller hagelstorman slår till, exempelvis. Det är också en traditionell metod som ger vinmakaren mer kreativ frihet.

I nya världen är vinlagarna inte lika utvecklade och rigorösa som i de gamla vinländerna och därför kan man i Kalifornien, Sydafrika och Australien exempelvis

använda blandningar som en inspiration från och en snegling mot Europas klassiska viner – eller kan dessa blends vara ett sätt att experimentera fram nya viner och stilar. Resultatet av en lyckad blandning blir ett vin med större djup, struktur, smakrikedom och komplexitet än vad en ensam druva kan åstadkomma och stilen påverkas självfallet starkt av både druvvalet och ursprunget.

Att blanda olika druvsorter är tvivelsutan både ett avancerat hantverk och en berättelse om plats, tradition och vision.