Spännande druva med lång historia
Pinot noir är en av de druvor vi har odlat längst i världen vilket egentligen är lite märkligt – den är nämligen en av de absolut svåraste att bemästra i vingårdarna. Hur länge vi människor ägnat oss åt vinodling är inte helt säkert men mest troligt är det ända sedan vi blev bofasta efter den så kallade jordbruksrevolutionen – den i särklass största förändringen i mänsklighetens historia. Denna skedde för runt 10 000-12 000 år sedan. Men arkeologiska bevis på vinodling och vinframställning har vi och dessa visar på i alla fall 8 000 år. Mäktigt, eller hur?
Pinot noir har många släktingar på grund av sin långa historia. Pinot gris har exempelvis uppstått ur pinot noir och vidare är pinot blanc en mutation av pinot gris. Den sydafrikanska stoltheten pinotage är en korsning av pinot noir och cinsault. Ja, det finns många exempel att finna i druvan pinot noir’s enorma släktträd.
Vädret påverkar pinot noir mycket
Druvan trivs i svala klimat som kan bjuda på stora utmaningar. Dessa områden är ofta fuktiga och speciellt vingårdar med pinot noir drabbas frekvent av svampsjukdomar och angrepp som röta, mögel och mjöldagg, ett elände som vinbönderna fasar för och fruktar över allt annat. Det för druvan signifikativt tunna skalet gör just pinot noir utsatt och den är extra känslig för sjukdomar då skalet lätt spricker. Som om inte detta vore tillräckligt utmanande för odlaren så är klasarna väldigt tajta och täta. Detta är problematiskt vid odling då det innebär att det kommer in fukt mellan druvorna vid regn, dimma och dagg, fukt som sedan inte kommer ut när dessa lättat. Det innebär att svampsjukdomarna ännu lättare får fäste och i värsta fall kan detta decimera skörden.
Vinmakare och vinbonde får jobba hårt
Utmaningarna för vinbonden slutar inte här. Druvan muterar lätt och det finns hundratals kloner av den. Genetiskt är dessa samma, men på grund av omgivningen och omständigheterna så har rankorna förändrats och ger olika resultat vad gäller druvornas karaktärsdrag – vilket självfallet spelar in och visar sig i det färdiga vinet. Så det gäller för vinmakaren att även ha koll på vilka kloner som passar i just deras vingårdar och dess förutsättningar.
Besvärlig eller inte, druvan är älskad världen över. Sitt hemvist har druvan i franska Bourgogne där den levererar viner i absolut världsklass. Områdets jordmån som är lerig, kalkrik märgel passar druvan som hand i handske men även i Champagnes kritiga kalksten trivs den ypperligt och är snarast ikonisk för sina fylliga, lagringsdugliga champagner. Utanför Frankrike (i svala områden) gör man finfin pinot, ibland i en något mjukare stil. Exempel på sådana är Tyskland, Schweiz och Österrike men även Italien. Utanför Europa gör sig druvan mycket bra i Chile och på Nya Zeeland men även jänkarna gör schysst pinot. Vill man ha generös frukt söker man sig till de lite soligare och varmare klimaten, önskas mer syra och elegans finner man detta i svalare vinområden.
Högtidsdag värd att fira
Sen har druvan en egen dag också. Den 18 augusti varje år firar man ”International Pinot Noir Day” runt om i världen. Det är en dag värd att anteckna i kalendern för dig som gillar pinot noir.
