Merlot står bra ensam
Merlot. En av världens mest odlade blå druvor. Merlot är hyggligt tacksam att odla, ger förhållandevis stora skördar och mognar snabbt, och tidigt. Den är generöst bärig, rik på socker och ger bra alkohol, mjuka men närvarande tanniner och en fräsch syra utan att den upplevs brutal. What’s not to like?
Merlot klarar dessutom av svalare klimat vilket i sin tur betyder att den alltid hinner mogna. Merlot är nära släkting med cabernet franc och den mer okända magdeleine noir. Kända syskon är också cabernet sauvignon, carménère och malbec.
Och visst är det tvivelsutan så att merlot odlas och produceras framgångsrikt inte bara i Frankrike utan på många ställen runt om i världen. Vi hittar exempelvis merlot i flera italienska vindistrikt där man tagit druvan till sig, bland annat Valpolicella och även det soliga Toscana. Nere i Toscanas södra delar, vid kusten och en bit inland, har man i vissa områden upptäckt en lerig och mineralrik jordmån som är helt perfekt för just merlot. Här levereras viner i världsklass. Varför har då merlot generellt inte fått samma genomslag som cabernet?
The sidewayseffect drabbade oförtjänt merlot
Ja, man kan verkligen fråga sig varför druvan inte riktigt nått upp till den stjärnstatus som den förtjänar. Det finns nog flera anledningar till detta, en är att druvan totalsågades i den Oscarsvinnande filmen Sideways som kom ut 2004, för 20 år sedan, med många nedlåtande kommentarer om merlotviner. Bland annat ylar huvudrollsinnehavaren upprört ”if anyone orders merlot I’m leaving”. Filmen som utspelade sig i Kaliforniens ”wine country” ledde till den så kallade sidewayseffekten där pinot noir blev en stor vinnare och merlot istället tyvärr den stora förloraren. Försäljningen av merlot dök kraftigt i USA och även i övriga världen efter detta. Kul film men med ett mycket olyckligt resultat för merlot som är rätt odlad och med TLC (tender loving care) i vingård och vineri kan leverera ren magi.
Många ser också merlot som den ständige blanddruvan vilket naturligtvis beror på att man i franska Bordeaux, detta ikoniska vinområde, använder sig av företrädelsevis just cabernet och merlot i ett fint och fruktsamt giftemål. Och nog är merlot en toppenfin kompanjon till sin kända kompis cabernet sauvignon och anses ha en lite mjukgörande effekt på cabernets tuffa strävhet, men den står faktiskt ensam också i exempelvis Pomerol där den kanske är på sin absoluta topp. Cabernet har trots detta lyckats bättre med att få internationell berömmelse inte bara på grund av vinerna från Bordeaux utan även för vinerna från USA (där man även åter producerar mycket merlot idag) och i Sydafrika och Australien.
Druvans DNA
Kanske har det också varit en viss förvirring om druvans identitet. Chilenarna till exempel trodde länge att deras så kallade nationaldruva, carménère, var just merlotdruvan. Nog är de besläktade men det har visat sig att dessa druvor inte har samma DNA. Ganska häftigt att man idag kan gå till botten med sådana tvistemål med hjälp av just DNA-analyser. Men hör ni. Våga prova mer viner på denna fantastiska druva, ni blir inte besvikna! Mer merlot till folket helt enkelt.
