Prosecco – Vinlistan reder ut
Prosecco är ett underskönt vinområde i nordöstra Italien med böljande kullar och frodiga vinrankor så långt ögat når. Området är så andlöst vackert att det blivit världsarvsklassat av UNESCO. Proseccos geografiska avgränsning spiller över två regioner, Veneto och Friuli-Giulia Venezia, och faktum är att regionen utvidgades 2009. Idag täcker den större delen av vinregionen Veneto samt hela vinregionen Friuli-Venezia Giulia.
Här finner vi ett stort mått stolthet över de lokala och tillika världskända bubblorna – den beryktade Proseccon. Man gör inga försök att imitera andra mousserande viner i världen utan är stolt över sin stil, och sin produkt. Och uppenbarligen gör man något som funkar då vinet trendar rejält och är det mest sålda mousserande vinet i hela världen! Vanligen produceras det som Prosecco DOC men det finns även mindre odlingsområden som fått den högsta och åtråvärda klassificeringen DOCG.
Säregen, flirtig och inbjudande
Vinerna har alltid en säregen, flirtig och inbjudande karaktär av päron och melon som dels härstammar från druvan, glera, men den lättsamma profilen beror även på framställningsmetoden och avsaknad av den långa lagring som tillämpas vid framställning genom den traditionella metoden (med andra jäsning på flaska). Vinet framställs istället med den så kallade charmatmetoden, tankmetoden, vilken är lite enklare och snabbare och ger just lekfulla bubblor och fruktig karaktär. För den nördige så är även två andra gröna druvor godkända men används mycket sparsamt – den druviga perera och den syrliga bianchetta trevigiana.
Generös, drickvänlig och publik
Prosecco är generellt ett vin som inte är tänkt att lagras, utan ska leverera en drickvänlig, generös och publik stil. I de lägre segmenten är vinet ofta av det lite sötare slaget och passar bäst att njutas väl kylt som aperitif. Även de torrare varianterna har kvar sin fruktiga profil men visst funkar de till mat, exempelvis krämiga ostar, smörgåstårta, småplock eller sushi. Nytt på trendhimmeln är roséproseccon, som producenterna i området kämpat länge för att få framställa. De gamla vinländerna är ofta konservativa och inte alltid bekväma med förändring, men det beslutande organet i området tog sig i kragen efter många påtryckningar och godkände 2020 pinot noir som mörk druva, och med detta en möjlighet att göra den roséprosecco som med detta infördes i vinlagstiftningen.
Socker på etiketten – vi förklarar
Sockerhalten kan vara förvirrande, extra mycket här i Prosecco eftersom det är ganska vanligt att använda sig av stilen ”Extra Dry”. Denna kommer INNAN Brut på skalan från söt till torr och är alltså sötare än ”Brut”. Förvirrande? Jajemen. Men det finns en förklaring. ”Extra Dry”-kategorin är en översättning och kommer av ”Extra Sec”, som härstammar från hur man kategoriserat graden sötma i Champagne historiskt. När man började framställa Champagne på 1700-talet var den nämligen många gånger mycket söt. När man började dra mot en torrare stil skapades kategorierna ”Demi-Sec”, ”Sec” och ”Extra Sec”. Här hade man fortfarande en hel del socker i vinet men slut på fler benämningar i kategorin. Så man la helt enkelt till Brut. Efter ”Extra Sec/Extra Dry” kommer alltså den torrare ”Brut”, och efter den ”Extra Brut”. Hängde du med? Bra att känna till!
